Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka Musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

Syftet med denna uppsats var att uppnå en ökad kunskap om ett kompetensområde sam har betydelse för ett kommande läraryrke, nämligen lärarstuderandes musikpedagogiska reflektioner under sin utbildning. Fyra lärarstudrandes sk mentorsböcker tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Tolkningen genomfördes både på individ- och gruppnivå. Resultatet visade att undersökningspersonernas reflektioner berörde fyra gemensamma intresseområden. ? Beskrivningar av föreläsningar, lektioner och seminarier.

Syftet med denna undersökning var att studera relationen mellan teori och yrkespraktik i musikpedagogiska doktorandarbeten. Min huvudsakliga metod var en kvalitativ enkät - som jag skickade ut till alla som doktorerat eller doktorerar vid svenska universitet inom ämnesområdet musikpedagogik ? för att försöka fånga de forskarstuderandes uppfattning om sina doktorandarbeten. Resultatet visar att återkopplingen till yrkespraktiken är svag, att hälften av doktorandarbetena har sin utgångspunkt i en yrkespraktik, att endast en av informanterna efter disputation är verksam utanför högskolan samt att mer än var tredje doktorand som orsak till varför de valt att doktorera angav att de var i behov av något nytt i livet. Sammantaget framträder en bild där universitet tillämpar ett flexibelt antagningsförfarande och där en doktorsexamen snarare kan förstås som ett karriärbyte än en fortbildning för yrkesverksamma lärare..

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser.

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra två förskolors arbetssätt för att uppnå de strävansmål i Läroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssättet på en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola är likartat. De frågor vi utgick från var Hur arbetar pedagogerna på en profilerad förskola för att nå målen i läroplanen? Hur arbetar pedagogerna på en förskola utan specifik profilering för att nå målen i läroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssätt? Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger på två olika förskolor i Skåne.

Den här uppsatsens övergripande syfte är att undersöka huruvida högstadietsmusikundervisning i första hand siktar mot utveckling genom musik ?det vill säga elevernasegna skapande och upplevelse av musik, dess historiska och sociala sammanhang ?eller ivarierande utsträckning fostran till musik som ett estetiskt objekt. Metoderna jag använde vardeltagande observationer i två högstadieklasser respektive intervjuer med deras respektivemusiklärare efter det andra observationstillfället, vilket gav mig tillfälle att även ställa frågoruppkomna efter första observationen. Detta material relaterades även till skolverketskursplaner och den musikpedagogiska debatten med Knut Brodin och dåtidens sånglärare på1930 ? 1940- talet.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Studien visar hur några lärare och elever i skolår 5, 7 och 9 i intervjuer beskriver musikens roll i skolan och vad den kan ha för betydelse för lärandet. Litteraturgenomgången behandlar musikens roll i utbildningen genom historien och i de senaste läroplanerna, olika musikpedagogiska idéer samt forskning om musik och lärande. Teoretiska utgångspunkter är resonemang av Säljö, Marton och Booth och teorin om habitus. Resultaten från intervjuerna pekar på att musik kan ha många olika roller i skolan i olika sammanhang. Rollerna kan ses i termer av egenvärde och mervärde.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt.Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna.Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken.

BakgrundI den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmärksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra både innehåll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest används som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och väcker diskussion kring musik som lärandeobjekt i förskolan. I den nya läroplanen (Lpfö 98 rev.